Ett steg bort från det patriarkala och ett kliv mot en närmare relation. Så motiverar Helena Myrstener, präst i Limhamns församling, i en debattartikel i Kyrkans tidning varför hon vill att gud ska börja benämnas som hen i stället för han inom Svenska kyrkan.

Det könsneutrala pronomenet hen har fått stor uppmärksamhet under de senaste månaderna. Det började med den första barnboken där hen användes genomgående, och i morgon kommer ett nytt nummer av tidningen Nöjesguiden där hen också används genomgående.

I en avhandling i kyrkovetenskap visar Agneta Lejdhamre hur hon och han ges motsatta roller i de texter som ingår i Den svenska psalmboken. Han är självständig, asexuell och mäktig. Hon är underordnad, beskylls för klandervärd sexualitet och rör sig i psalmtexterna främst i den privata sfären. Där han är gudomlig får hon ofta symbolisera negativa egenskaper. Han förekommer också i mycket större utsträckning i texterna än hon.

Helena Myrstener skriver i Kyrkans tidning att det nu är dags att introducera hen inom Svenska kyrkan. Syftet är inte att utesluta "den manliga eller kvinnliga aspekten", utan att försöka möta de människor som i dag anser att den traditionella manliga beskrivningen av gud är för snäv.

I nyskrivna psalmer och böner har kyrkan enligt Helena Myrstener rört sig bort från de traditionella könsrollerna. Men för att kunna genomföra en verklig förändring måste även gudsbilden diskuteras:

"Kan det vara dags att våga något nytt som hänvisar till en Gud utanför de gränser som kön sätter? Syftet skulle inte vara att utradera t.ex. Jesu tilltal till Gud som fadern utan istället bana väg för ett gudsbegrepp som jag i första hand ser som en relation. Låta Gud vara Gud helt enkelt. Gränslös och beredd att befria även oss som kan tyngas av de olika föreställningar som finns av hur män eller kvinnor ska vara. Då tror jag att vi kan våga vara människor först och främst och inte hon eller han."

Här kan du läsa mer om hen-debatten.

Anders