År 1937 utlyste Svenska Dagbladet och Stockholms-Tidningen var sin tävling för amatörtecknare om att rita nya svenska sedlar. Tävlingarna drogs i gång med anledning av att Riksbanken hade tillsatt en kommitté för utredning om ett nytt utseende på Sveriges sedlar.

Bidragen strömmade in, och bland de många publicerade förslagen märks finurliga försök att skämta om aktuella ämnen, men man finner också en hel del språklig humor. De folkliga benämningar på pengar som användes under 1930-talet blev tacksamt tecknarstoff.

I Stockholms-Tidningen syntes två tecknade ordvitsar den 27 januari 1937: en grupp bagare och en väldigt lång schal. Uttrycken bagare och långschal hängde uppenbarligen fortfarande med. Bagare är känt sedan 1880-talet och betecknar förvisso ingen sedel, men väl ett mynt: enkronan. Även avledningarna bagis och baggisar är gamla benämningar. Ordet kan vara en ombildning av vit som en bagare när det gällde silvermynt. Enkronan var före 1942 gjord av 80 procent silver. Vit var nämligen länge gängse benämning på silvermynt, vita penningar, och lever kvar i ordet vita som ibland används om pengar i allmänhet. Steget från bagare till deg känns inte långt.

Långschal är uttrycket för en tusenkronorssedel, använt sedan 1910-talet. Jämför med schal som kommer från romani och kunde avse sedlar på såväl 1 000 som 100 och 10 kronor, eller tidigare 100 riksdaler banko. Schalanger är ett annat liknande uttryck i det så kallade kväsarspråket, Stockholmsslang från 1800-talets slut, som betyder pengar. Med "klent mä schalanger" (Albert Engström i Strix 1897) menas "dåligt med pengar".

Att andra världskriget stod för dörren visste man inte den 29 januari 1937, när Stockholms-Tidningen publicerade en speciell "mönstringsfemma" som ett värdigt bidrag till teckningstävlingen. På sedelförslaget till "mönstringsfemman", som visar sedelns båda sidor, har konstnären lekt med ordet Sveriges Riksbank. Det har blivit Sveriges Krigsbank i stället.

En annan tävlande föreslår en självväxlande femma bestående av en översedel och en undersedel. Med hjälp av ett blixtlås på mitten kan den lätt förvandlas till 2 gånger 2,50 kronor. Det tänkta materialet till denna finurliga femma är dock obekant.

Den klöverformade tian med texten "Sveriges Pankbank 1937" vittnar möjligen mer om förslagsställarens egen ekonomiska situation och finansiella framförhållning än om det statsfinansiella läget. Han eller hon tycks ha ont om pengar men hoppas på att fyrklöversförslaget ska bringa lycka och välgång. Benämningen klöver för