Picknick i hjärtat av Berlin. Färskt bröd, salami, ost och jordgubbar. Emma Åkerberg och hennes klasskamrater från Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall sitter i grässlänten vid den solglittrande dammen i Volkspark Friedrichshain.

- Tyskland är mycket mysigare än jag hade trott, säger Emma Åkerberg, och ser ut över det porlande vattenfallet och de snattrande änderna.

De tio eleverna pluggar tyska och är på resa till Berlin för att förkovra sig i språk, historia, arkitektur och kultur. Men de tillhör en minskande skara i Sverige. Tyska har sjunkit som en sten i det svenska skolsystemet. År 1997 läste fortfarande 41 procent av svenska elever tyska i årskurs 9. I år är siffran nere på 18 procent. Emma Åkerberg spekulerar om orsaken.

- När min lärare i högstadiet frågade vad vi tänkte på när hon sade "Tyskland", så svarade alla: "Krig". Jag tror att många associerar till Adolf Hitler, kalla kriget och något som är grått, fult och trasigt.

Det är en förklaring som delas av Rainer Fussgänger vid Goetheinstitutet i Stockholm:

- Den tyska historien sitter kvar i svenskarnas huvuden, och den negativa Tysklandsbilden är en faktor som hämmar deras intresse för att lära sig tyska. Det är givetvis viktigt att lära sig om andra världskriget och naziregimen, men det är också viktigt att bilden av det nya, moderna Tyskland speglas.

Rainer Fussgänger tycker sig se många exempel på att stereotyper om Tyskland lever kvar, inte minst i medier och i populärkulturen. De svenska kvällstidningarna använde uttrycket "tyskan" på löpsedlarna om den unga kvinna som mördade två barn i Arboga år 2008.

- Så skulle man aldrig ha skrivit om mördaren hade haft en annan nationalitet. Ett annat exempel är hur skurkar ofta talar med tysk brytning i tecknade filmer för barn.

Tyskland och det tyska språket förknippas med nazismens förtryck. Många svenskar ser framför sig Adolf Hitlers svulstiga, hetsiga tal i svartvita flimrande bilder.

tyska var första främmande språk på de svenska läroverken fram till den 10 mars 1939. Den började då successivt att ersättas av engelskan. Och efter krigets slut 1945 intog engelskan helt den svenska scenen.

Nog lyssnade svenskarna även efter andra världskrigets slut på Bach och Beethoven i konserthusen, och läste Goethe och Schiller i skolan, men nazismens barbari hade besudlat det tyska bildningsarvet. Tolv års diktatur 1933