10 september 2010
- Favoritord
- Nya ord
- Språket i bild
- Till språkpolisen
- Ska ortnamn bytas?
- Köpa läsplatta?
- Värsta småordet
- Tidigare omröstningar
- Språkfrågor om svenska
- Språkfrågor om engelska
- Helårsprenumeration
- 2 nummer för 68 kr!
- Utlandsbeställningar
- Presentkort
- Radannonser
- Lösnummer
- Biljetter
- Böcker
- Prylar
- Aktuellt nummer
- Nästa nummer
- Tidigare nummer
- Om tidningen
- Annonsera
- Redaktion & kundtjänst
- Länkar
- Pressmeddelanden
- Pressröster
RAPPORTERA
RÖSTA
FRÅGA
PRENUMERERA
SNABBKÖP
TIDNINGEN
KONTAKTA
PRESS

Därför låter de så glada
Har du hört en norrman säga jeg er deprimert? Det går knappt att ta på allvar för en svensk. Varför?
En norrman låter alltid käck. Eller snarare: för de flesta svenskar låter de flesta norrmän oftast käcka. Det är den norska som talas i Oslo med omnejd, östnorska, som låter så glad. Det är förvisso den största och mest bekanta norska dialekten, men likväl långt ifrån alla norrmäns tal. Kommer du från Stavanger kan du säga att du är deprimerad utan att en svensk drar på smilbanden.
Men varför låter vissa norrmän så uppåt i svenska öron? Om du försöker härma norska märker du att du gärna avslutar varje fras med en hög ton. Högtonen har dubbla funktioner i östnorskan, dels signalerar den var den viktigaste informationen i satsen finns (så kallad fokuston), dels signalerar den att frasen är slut (gränston). När norrmannen säger jeg er deprimert är det alltså ordet deprimert som är den viktigaste informationen som talaren vill förmedla. Dessutom slutar satsen vid det ordet, och ordslutet ert får hög ton. Det är denna höga ton som uppfattas som glad och käck. Att högtonen har dubbel funktion gör att den märks extra tydligt. I den svenska som talas till exempel i Stockholm är dessa funktioner åtskilda så att fokustonen är hög, medan gränstonen är låg. När stockholmaren säger jag är deprimerad får näst sista stavelsen - mer - hög ton, medan ordslutet ad får låg. Och ingen tycker stockholmarna låter frejdiga precis.
Ovanstående text är ett sammandrag av en artikel som publicerats i pappersupplagan av Språktidningen. Du kan beställa lösnummer av tidningen här.
Nummer 4
Fånga språkkänslan!
Med allt bättre metoder håller forskarna nu på att fånga och kartlägga denna närmast magiska förmåga.
Bokmässan 2010
På årets mässa är Språktidningen medarrangör till föreläsningar på två scener.









