sticker

10 september 2010

Alexander Rybak inte bara lät glad, han var glad efter Norges storvinst i Eurovision song contest 2009.
Glad norska

Därför låter de så glada

Har du hört en norrman säga jeg er deprimert? Det går knappt att ta på allvar för en svensk. Varför?

En norrman låter alltid käck. Eller snarare: för de flesta svenskar låter de flesta norrmän oftast käcka. Det är den norska som talas i Oslo med omnejd, östnorska, som låter så glad. Det är förvisso den största och mest bekanta norska dialekten, men likväl långt ifrån alla norrmäns tal. Kommer du från Stavanger kan du säga att du är deprimerad utan att en svensk drar på smilbanden.

Men varför låter vissa norrmän så uppåt i svenska öron? Om du försöker härma norska märker du att du gärna avslutar varje fras med en hög ton. Högtonen har dubbla funktioner i östnorskan, dels signalerar den var den viktigaste informationen i satsen finns (så kallad fokuston), dels signalerar den att frasen är slut (gränston). När norrmannen säger jeg er deprimert är det alltså ordet deprimert som är den viktigaste informationen som talaren vill förmedla. Dessutom slutar satsen vid det ordet, och ordslutet ert får hög ton. Det är denna höga ton som uppfattas som glad och käck. Att högtonen har dubbel funktion gör att den märks extra tydligt. I den svenska som talas till exempel i Stockholm är dessa funktioner åtskilda så att fokustonen är hög, medan gränstonen är låg. När stockholmaren säger jag är deprimerad får näst sista stavelsen - mer - hög ton, medan ordslutet ad får låg. Och ingen tycker stockholmarna låter frejdiga precis.

Ovanstående text är ett sammandrag av en artikel som publicerats i pappersupplagan av Språktidningen. Du kan beställa lösnummer av tidningen här.

Text: Thomas Riad, foto: Sara Johannessen/Scanpix.
Publicerad i Språktidningen 3/09 och på webben 2009-06-10.

Nummer 4

Aktuellt nummer

Fånga språkkänslan!

Med allt bättre metoder håller forskarna nu på att fånga och kartlägga denna närmast magiska förmåga.

Valretorik

Valretorik

Politiker debatterar inte för att komma överens om bra lösningar för alla.

Satsa på ditt namn

Satsa på ditt namn

Författarnamnet är viktigare i marknadsföringen än titeln på boken.

Bokmässan 2010

Bokmässan 2010

På årets mässa är Språktidningen medarrangör till föreläsningar på två scener.

En platt teknik

En platt teknik

Många vill ha en Ipad - men inte till att läsa böcker.

Fredriks fynd

Fredriks fynd

Svenskarna tror att de bestämmer över sina namn.

Språktidningen - www.spraktidningen.se - Folkungag. 122, 4 tr - 116 30 - Stockholm - Kundtjänst: 0770-45 71 51 - Kontakt - Personuppgifter (PUL) - Webb av Underhuset