sticker

08 september 2010

Luriga ristningar på Fyn får baskisk lösning

En runsten från Sørup på Fyn i Danmark med en outgrundlig inskrift har vållat huvudbry genom århundradena. Är den magisk, krypterad eller bara nonsens?

Nu kommer ett betydligt mer välgrundat påstående: Det är baskiska.

Stig Eliasson, pensionerad professor i flera språk, har jämfört hur runorna kunde uttalas på till exempel germanska, romanska, baltiska, slaviska, keltiska och baskiska. Det enda som passar in är baskiskan. Runstenen är därmed den äldsta bevarade baskiska texten, eftersom den tros vara ristad för tusen år sedan. Inskriften lyder ungefär ”Basa lät hugga dessa runor åt sin make Etxehegi, och Isifus åt sin faster Izeba”, ett budskap som är mycket typisk för vikingatida runstenar i Skandinavien.

Men varför talades baskiska på Fyn på 1000-talet? Tja, man vet att det fanns ett litet vikingarike i Baskien.

Foto: Nationalmuseet i Köpenhamn.
Publicerad i Språktidningen 2/08 och på webben 2008-04-03.

Nummer 4

Aktuellt nummer

Fånga språkkänslan!

Med allt bättre metoder håller forskarna nu på att fånga och kartlägga denna närmast magiska förmåga.

Valretorik

Valretorik

Politiker debatterar inte för att komma överens om bra lösningar för alla.

Satsa på ditt namn

Satsa på ditt namn

Författarnamnet är viktigare i marknadsföringen än titeln på boken.

Bokmässan 2010

Bokmässan 2010

På årets mässa är Språktidningen medarrangör till föreläsningar på två scener.

En platt teknik

En platt teknik

Många vill ha en Ipad - men inte till att läsa böcker.

Fredriks fynd

Fredriks fynd

Svenskarna tror att de bestämmer över sina namn.

Språktidningen - www.spraktidningen.se - Folkungag. 122, 4 tr - 116 30 - Stockholm - Kundtjänst: 0770-45 71 51 - Kontakt - Personuppgifter (PUL) - Webb av Underhuset